Risk för demens och kognitiv nedsättning efter en stroke

Print

Peter Erikssons minnesfond har finansierat flera projekt och därmed bidragit till ökad kunskap om hjärnans sjukdomar. Här kommer det publiceras en serie med beskrivning av projekt som minnesfonden utdelat forskningsmedel till. Först ut är följande projekt:

Risk för demens och kognitiv nedsättning efter en stroke

Projektet syftar till att undersöka om risken att drabbas av demens eller kognitiv nedsättning hos patienter som fått en stroke varierar beroende på vad de får för stroke-behandling. Studier på djurmodeller tyder på att det kan vara så, men man vet inte hur det ser ut för människor än. Dock vet man att risken att drabbas av demens eller kognitiv nedsättning efter en stroke är relativt hög (ca 30%). Denna frågeställning kommer därför nu undersökas med epidemiologiska metoder och sammankopplade data från flera nationella svenska register som Patientregistret, Riks-Stroke, Läkemedelsregistret, Dödsorsaksregistret och register från Statistiska Centralbyrån. Populationen som kommer studeras är alla svenskar (män och kvinnor) som fått en första stroke i Sverige mellan 1998-2018 och dessa patienter kommer följas framåt i tiden med avseende på bl.a. stroke-behandling, demens/kognitiv nedsättning, övrig medicinering och samsjuklighet.

Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi vid Göteborgs Universitet och The University of Newcastle i Australien. Medel från Peter Erikssons minnesfond har möjliggjort att vi kunnat ansöka om etiskt tillstånd för studien och kunnat sammanställa en databas med data från ovan nämna register. Finansieringen från Peter Erikssons minnesfond har även bidragit att detta projekt även erhållit ett stort forskningsanslag från Australien.

Detta projekt är mycket viktigt då demens/kognitiv nedsättning efter stroke är ett stort folkhälsoproblem men orsakerna i nuläget är oklara. Genom att undersöka om en viss stroke-behandling ökar risken mer så kan det bidra med information om hur detta förlopp kan förhindras. Resultat från detta projekt kan få stor inverkan på klinisk diskussion kring lämplig strokebehandling för olika grupper av stroke-patienter.